Nu har gräsklipparna tystnat och lungnet lagt sig över södra halland. Folket är i stugorna och förbereder sig på eftermidagens och kvällens firande. Ute breder solen ut sig och sprider sina varma strålar över ett grönskande landskap. Förutsättningarna för ett lyckat midsommarfirande är bättre än någonsin.
Glöm inte solkrämen!!!
Glad midsommar önskar Gudrun o Niclas
En tipspromenad ger dig allt, frisk luft, motion och hjärngympa. Dessutom möjligheten att vinna och läsa ditt namn i tidningen. Helt klart underskattat.
Mitt under Gudruns 35-årsfest smyger 4 personer in i vårat nya badrum och pimpar det med röd textil och en massa fina grejer.
Åter igen är det dags för den månaden på året då vi alla tänder ljus. Det är också dags att kontrollera alla brandvarnare i bostaden. Kanske var du på semester när batteriet började ta slut och har därför inte hört när den har signalerat för att det är slut. Passa på att byta batteriet och se till att sätta i ett bra alkaliakt batteri och inte ett vanligt 10 kroners batteri. En brandvarnare ska klara att av ljuda i minst 85 decibel i mer än 5 minuter.
En vanlig brandvarnare har en livslängd på 8 till 10 år. Lägg gärna en lapp inne i brandvarnaren som talar om när den är inköpt så att du vet när det är dags att byta ut den, eller skriv årtalet med en tuschpenna på insidan av locket.
Och till sist: Glöm inte att skydda öronen om du ska testa brandvarnaren, 85 dB är mycket när det kommer 30 cm från örat.
Läs gärna mer på Skyddsnätet.se
Jag har inte varit så aktiv i sorkjakten de senaste veckorna, det bar varit bilköp, besök i Anderstorp och en massa anda måste fixa grejer med nya bilen så man skulle kunna tro att sorken har fått härja fritt. Men Johnny hörde just av sig och sa att han fångat den och den finns att beskåda i soptunnan. Men jag tror att jag bespara er den makabra bilden på den döda sorken. Dags att trampa ner alla högarna och se om den hade en kompis.
Fällan har suttit där ute ett par dagar. I kväll kollade jag fällan och då hade den utlöst. Men när jag skulle gräva fram otäckingen så vad det tomt. I morgon är där säkert nya högar. Och då ska jag sätta fällan i en av dem.
Gräsmattan blir varje höst full av små svarta högar. Efter ett tag så kommer det inga nya och allt lugnar ner sig. Men i år så förklarar vi krig mot gnagarna som gör dessa högarna. Här sätter vi första fällan. Må den största krigaren vinna.
Det började med Våxtorps marknad på fredagsmorgonen. Jag cyklade iväg kvart i åtta och hjälpte till att sätta upp det sista vid Centerpartiets informationsstånd. Lite tidigt på morgonen för att prata politik kanske, folket var ju dessutom på väg till marknaden och inte på väg hem. När jag sedan gick min snabba runda bland marknadsknallarna ville plötsligt alla prata EU-val och Centerpolitik – kampanjknappen satt kvar på jackan…
För ovanlighetens skull hade jag och Niclas gott om tid att göra oss i ordning. Vi kom iväg när vi skulle och hann med både att köpa en blomma och äta lunch på vägen till Gislaved och utsläppet på Gärdesskolan. Matilda kom ut som en lycklig student och sedan fick vi mellanlanda hos mamma. Studentfesten avlöpte med god mat, bra musik och en härlig stämning. Niclas hade bäst koll på texten i studentsången och Dan fick beröm för sin starka stämma. Timmarna flög fram och när det var dags för mig att köra hemåt med Niclas och Dan som inte helt nyktra passagerare var jag helt uppe i varv, så mamma undrade vem det egentligen var som skulle köra…
Trötta men välbehållna kom vi hem och Dan sa: "måste fortsätta sova". Jag instämde skämtsamt.
Sedan ett halvår tillbaka hade jag planerat att gå på Öresundsoperans konsert på Vallåsen. Jag hade ju dessutom lyckats få med mig Dan som sällskap eftersom detta evenemang inte föll maken i smaken. Men för att ställa till det så föll det in på nationaldagen då Våxtorps BoIS även skulle fira att de blev årets förening 2008. Eftersom det var jag som nominerade föreningen ville jag inte missa detta och dessutom fick jag äran att inleda festligheterna med nationalsången. Sedan var det uppvisningsmatcher i fotboll och pingis och då passade vi gympatjejer på att gå igenom stegen innan vi hade vår uppvisning. Skönt att ha en ljudtekniker till man som kan rycka in när det behövs!
Sedan bar det raskt av hemåt för snabbt ombyte och Niclas körde Dan och mig upp till Vallåsen. Där fick vi en liten ostbricka, ett glas vin och en fantastiskt fin musikalisk upplevelse. Även här var det lite ljudproblem, men snacka om att ha is i magen och kunna avbryta mitt i sången, försöka fixa till mikrofonen som brusade (måste ha låtit hemskt i hennes medhörning) och sedan få jubel och applåder när man fortsätter att sjunga utan förstärkning! Det var ju faktiskt opera – det hörs!
Efter frukost på söndagen tog vi en valpromenad till skolan för att rösta i EU-valet. På eftermiddagen fick datanördarna vara för sig själva när jag stack iväg på utomhusgudstjänst vid hembygdsstugan. Vi har särskilda körkläder men de flesta hade jackan på för regnet hängde i luften och det började regna lite precis när Mona inledde gudstjänsten. Man kan tro att hon har direktlänk, för hon bad om uppehåll och det kom inte mer än det där första lilla regnet, sedan tittade solen fram en liten stund och ösregnet väntade till senare på eftermiddagen…
Tisdagen den 14 April klockan 11.00 var det ett reportage om korsordskonstruktören Gudrun Pettersson på Radiohalland. Om du är nyfiken på hur det lät så kan du lyssna i på inslaget här.
Strax före jul innan terminen var slut pratades det en del om att alla barn i skolan nu ska få ett skriftligt omdöme. I något morgonprogram på TV radades olika anledningar upp till varför vissa skolor struntade i den nya förordningen. Mona Bergman, utbildningsråd vid skolverket fick tillfälle att uttala sig i frågan. Hon menade att argrumentet ont om tid inte håller, förordningar måste följas. Däremot hade hon förståelse för att lärarna kunde tycka att det var svårt att uttrycka sig i skrift. Här höll jag på att sätta morgonkaffet i fel strupe. Varför skulle en lärare ha svårt att uttrycka sig i skrift?! Det tror jag inte en sekund, behörig eller inte så är det i alla fall inte där problemet ligger.
Bristfälliga instruktioner kan jag tänka mig att de har fått, om de har fått något förtydligande över huvud taget. Det är nämligen upp till varje rektor att bestämma hur omdömena ska se ut och vill man ha en mall att gå efter så ska den göras särskilt för varje skola.
Med tvånget att skriva dessa omdömen riskerar läraren att sänka vissa elever som kanske ger upp och ser det som att de är obildbara.
Frågan är vilken nytta det gör eftersom det är omöjligt för läraren att skriva något som sticker ut. Genom förordningen blir omdömet en offentlig handling. Det som tidigare hade en naturlig sekretess blir offentligt. Jag menar att det borde inte vara ett krav utan en självklarhet att läraren tar kontakt med föräldrarna till en elev som är stökig eller har svårigheter i ett visst skolämne.
Personligen tycker jag att det är bra om eleverna kan få ett skriftligt omdöme, men om det ska vara lagstadgat måste lärarna få tydliga instruktioner, omdömena bör innehålla både negativt och positivt och vara sekretessbelagda.
